God kväll.
Här kommer lite av några bekännelser vad gäller alkohol, festande och vilt partyliv.
Jag kan tycka att det är roligt att vara ute och festa. Det är kul att dansa och det är trevligt att träffa nytt folk. Dock är jag lite lack på detta att själva målet för många är att man ska supa sig så fulla att man helst står på öronen, men innan dess göra mängder med saker man senare kommer att ångra.
Jag tycker att alkohol är gott, men det innebär inte att jag vill ha så mycket att jag inte kan ha kontroll på mig själv. Och vips så blev jag en väldigt tråkig människa som bara sitter hemma och stickar och löser korsord. Det är den åldersgruppen jag hör hemma i. Eller?
Jag tycker det är så tragiskt att man ska se alkoholen på detta viset. Alkohol är en social dryck, javisst, men det är kaffe också. Alkohol kan göra dig glad, men den kan också göra dig så förtvivlat ledsen.
Jag har aldrig druckit mig full eller tappat kontrollen över mig själv. Varför? Är jag feg eller? Nej, jag skulle säga att jag faktiskt ( i detta fallet, inte för att skryta alls) är starkare än många andra som bara tar ena drickan efter andra bara för att "ha lite roligt". Seriöst, jag tycker man kan ha hamnat lite på bakfoten där. Även fast man har kontroll över sig själv så är det sjukt roligt att dansa ändå. Hur trevligt är det att bli nerspydd? Nej, inte så trevligt. Att bli nerspydd är bara en liten sak du kan göra för att förstöra för andra. Det räcker bara att man fantiserar lite för att komma på mycket mer som kan förstöra en annans kanske hela liv. Jag vet vad som kan hända. Jag är inte stolt över att säga att jag har alkisar i släkten.
Jag har pratat länge och väl med många av mina vänner om detta. Jag uppskattar verkligen att de frågar om jag vill hänga med ut, absolut, men jag kanske inte hänger med varje gång eftersom jag tycker det räcker mer sällan än ofta att gå ut.
Igår var jag dock på fest. Maskeradfest skulle det vara, och visst, alla var utklädda. Målet för denna festen var att först att man skulle supa sig under bordet och sedan kanske våga ställa sig och dansa. Så kändes det iallafall.
Det kom fram en tjej till mig och två andra (som inte heller var så jättetända på att dricka) och frågade:
-Hej tjejer, kom igen, dansa lite!
Problemet var att det var ingen som dansade utan vi stog bara där som några flummisar.
-Nehepp, vill ni göra något annat då? Vi kan dricka? Röka? Eller jag vet, vi kör en öllek!
Vi:
- Alltså.. Njae..
- Oj, alltså ni var svåra alltså. Riktigt svåra.
Men alltså, vad är grejen? Det känns så oerhört tillgjort att först dricka alkohol för att släppa spänningen och sedan göra bort sig lite. Eller väldigt mycket.
Jag tycker det är roligt att gå ut. Men där det är mer folk. där är det roligare, för det finns nästan fler som är normala där och där tycker inte alla att man är knäpp för att man inte dricker.
Igår avslutade vi (fyra tjejer,) kvällen på festen väldigt tidigt och åkte hem till Matilda och såg på film istället. DET gillar jag. Men jag gillar även att vara ute. Jag gillar båda, men ibland det ena bättre än det andra. Ibland är man partysugen, ibland myskvällssugen. Så är det med mig.
Hoppas verkligen inte att folk ser mig som världens torraste person, men det var skönt igår iallafall att jag inte var den enda som nästan ville gå under gjord för att det var så tråkigt.
Godnatt kära vänner.
Ni som står mig närmast och som inte delar min mening, Jag gillar er ändå. Ni är fantastiska!
