musicandlyrix

Dagen är kommen!

Resor, }

(1 november) 

Nu är den dagen här som jag väntat på så länge! Bergsvandringshelgen kan börja! 
Vi ska få följa med Louise och Bruce på ett litet äventyr i helgen. Vi ska vandra upp på berg, sova i tält, fotografera om vädret tillåter och bara ha en fantastisk tur tillsammans! 
Vi ska åka till Tasmaniens östkust och vandra på Freysinet (tror det stavas ungefär så). 
Detta är egentligen min allra första riktiga tur med tält, stormkök osv. Spännande! 

Förhoppningsvis blir det en del bilder från turen. Vi är tillbaka måndag kväll igen. Så jag ska sova två nätter i ett enmannatält. Wiho! 

Tassie

Resor, }

(29 oktober )

Då var vi på Tasmanien! Vilket landskap! 

När vi kom av båten, Spirit of Tasmania, som lade till i Devonport, så var det riktigt strikt på vad man fick ha med sig in på ön. "Penalties applied" stod det, och vi möttes av en man med en "snifferdog". Mannen frågade om vi hade frukt eller annat med oss, och visst hade vi det. Tre bananer, en gigantisk avocado, ett äpple, en apelsin samt jordnötter och lite morötter hade vi. De två sistnänmda var tillslut okej att ta med, men allt annat tryckte vi i oss innan vi fick gå förbi. Så det blev en annorlunda frukost i en slags gångtunnel. 


Vi tog sedan en buss till Launceston där vi möttes av Louise, kvinnan som vi nu bor hos. 
Hon är en helt otrolig människa. Hon är över 60 år och är ute och springer exakt varje dag. Hon är flerfaldig världsmästare i bergslöpning och orientering om jag fattat det hela rätt.   Hon har rest över nästan hela världen och har representerat Australien flera hundra gånger. 

Vi bor i ett jättemysigt hus med utsikt över en del av havet. Här bor även Louises man Bruce och deras tre hundar. 

Det är riktigt gammaldags och vi håller uppe värmen genom att elda i husets kök i en slags eldstad. Så mysigt! 

Man kan säga att Louise och Bruce verkligen är fria själar. De tycker inte om regler utan de gör nästan precis som de vill. 
Dessutom har de en stor hobby som de ägnar stora delar av deras fritid åt. De klättrar upp på bergstoppar och campar gärna längst upp också innan de går vidare nästa dag. Vi får höra många historier om olika äventyr de varit med om. 

Detta skrev jag den 29 oktober mitt på dagen. 

Just nu är det snart natten till den första november och vi har upplevt flera nya saker i vårat gemensamma äventyr. 
Bland annat så har vi sett en del vilda djur. Possums, wallabies och paddymelons! 
Dessa såg vi på ett ställe som de kallar Gorges och det är även där som vi tränar varje morgon. 
Hon är som sagt flerfaldig värdlsmästare i bergslöpning. Hon är 63 år nu men vägrar lägga av, och jag kan säga att jag aldrig träffat en 63-åring med bättre kondis än mig. När vi tränar ihop hamnar jag ganska långt efter och jag känner mig som en säl efter henne. Helt otrolig kvinna! 
Vi springer längs med en flod och det är extremt kuperat. En morgon fortsatte vi lite längre och kämpade upp för mängder med trappor. Det brände verkligen ordentligt i låren! 

Jag hinner inte skriva så mycket mer just nu. Ska även skriva ett kort inlägg om vad som kommer hända i helgen, men får ta det i nästa inlägg. 

Rakt in i finkan

Resor, }

Skepp ohoj! 

Sitter just nu på en färja mellan Melbourne och Tasmanien. Det är en sträcka på 300 km som kommer att ta hela natten. Vi har bokat denna båten redan när vi var hemma så det är inget nytt påhitt som så mycket annat av det vi gör ofta är. 



Mitt liv som avslappnad lurk. 

Just nu sitter jag och funderar. Jag tror att dagarna råkat flyta ihop litegrann. Eftersom jag inte har tillgång till internet när jag skriver just nu så kan jag inte heller se efter vad det var jag skrev imorse. 
Om jag minns rätt så har jag inte skrivit något om Dandenong. Visst är det så? 
Eller vänta lite... Okej, jag låter det vara oskrivet och hoppar över till vad vi gjort idag, 27 oktober, istället. 

Även gårdagen blev väldigt sen efter att vi, jag och Molly stod för middagen (hasselbackspotatis och köttfärsbiffar) och vi sedan satt och slötittade lite på teven. Vi släckte lampan och lade ifrån oss telefonerna vid ettiden. Molly slocknade inom ett par sekunder och strax efter det så bröt det loss ett helt otroligt åskväder. Eftersom Molly sov så ville jag inte dra upp persiennerna och titta, men jag såg blixtrarna igenom ändå och det var knappt några uppehåll alls mellan dessa ljussken och knallar. 
Jag somnade någon gång efter två och när vi vaknade på morgonen så höll ovädret fortfarande på. På nyheterna visade de att det tydligen blivit något kaosartat i Melbourne då alla tåg blivit inställda, det var översvämningar samt flygplanen på Melbourne Airport kunde inte starta och de som skulle landa kunde inte göra det heller. 

Mik gick till jobbet tidigt imorse och vi kramade varandra hejdå. Det var sorgligt. Han har varit en sån fantastiskt bra host! Riktigt bra humor på den killen! Ett exempel på det var när han lurades men vi inte fattade om det stämde eller inte. Vi skulle sätta in potatisen i ugnen men fick inte upp luckan. Den satt verkligen stenhårt. När vi frågade hur vi skulle göra så förklarade han att vi skulle vrida ett vred på spisen tre gånger till höger och fyra gånger till vänster. 
Jag sa till honom att jag trodde han drev med oss, men när vi väl skulle få upp luckan var det helt omöjligt. Så vi var ju tvungna att testa vredet ändå. Då hör vi ett skratt bortifrån soffan och han kommer till köket och bara sliter upp ugnsluckan. Den satt bara stenhårt. Det var självklart inget kodlås till den. Så dumt bara haha. 

Innan vi lämnade hans lägenhet så skrev vi en lapp. 




Riktigt flummigt, men hela vistelsen var ju flummig den med. 

Eftersom tågen var inställda så var det buss som gällde idag. Det var inte alls långt till bussen, men vi hade planerat att gå till Melbournes gamla fängelse idag och det blev en lite jobbigare färd då eftersom vi hade de stora väskorna på oss och bussen inte gick riktigt ända dit. 

Melbourne Gaol (läs Jail) var en underlig upplevelse. Som tur var kunde de låsa in våra väskor i en cell (hundra procent sanning) då vi fick gå med på en liten guidad tur/experience. 

Det kom en fängelsevakt som gav oss order om vad vi skulle göra och hur vi skulle uppföra oss. Kalla honom "Sergant", inte luta mot väggen när vi stod uppställda, låta honom titta under tungan m.m. 

Efter att ha blivit inlåsta i en fyllecell som togs ur bruk 1994 så fick vi gå runt och ta lite foton. 




Här står jag utanför kvinnornas rastgård. Till höger är en enmannacell där det kunde sitta fulla kvinnor. En i taget förståss. 


Mugshot 


Vi var även inne i den delen av fängelset som var till för de som satt länge. Den byggnaden där vi blev guidade var endast för de som var fulla eller på annat sätt gjort brott. Exempelvis kunde vara att de användt ovårdat språk eller varit uppkäftiga. En lustig detalj är att redan på fängelsets invigning så fick de plocka in den första människan. Det var en kvinna som antagligen inte tänkte på vad hon sa och då blev det cellen nästa. 

I den andra delen som var till för de långsittande fanns det tre våningar med plats för både män, kvinnor men även barn. Man kunde gå in i nästan alla celler och läsa om olika människor som befunnit sig där. Bland annat läste vi ett brev som en av fångarna skrivit till hans mamma. Fruktansvärt tragiskt. 

Längre ner i korridoren fanns galgen. Det var originaldelar så repen och allting var det som användes senast 1967. 


Vi var ganska länge på fängelset innan vi insåg att klockan var såpass mycket att vi var tvungna att dra oss ner mot hamnen. 
Och där sätter vi check på resans hitills jobbigaste vandring. Jag hade min stora väska på ryggen samt min dagstursryggsäck på magen. Alltsomallt gick det på nästan 20 kilo. Min fot har börjat kärva litegrann också, men det var bara att bita ihop. Cirka en och en halv timme senare var vi vid hamnen. Där lyckades jag somna mitt på golvet i terminalen. Mycket skönt. 

Men som sagt. Nu sitter vi på båten och är beredda på nya äventyr. Vi har redan insett att vi saknar Melbourne, men var sak har sin tid, och man kan ju alltid komma tillbaka om det skulle vara så. 


See ya Melbs! 



Nu ska vi plocka upp ett par doughnuts ur väskan och sedan blir det dags för tandborstning innan vi ska försöka sova på denna gungande båten. 

Hoppas ni alla har det bra där hemma. Skriv gärna långa/korta/roliga/tråkiga kommentarer! Allt uppskattas då jag knappt har en aning om vilka som läser om vårt äventyr eller om vad som händer där hemma. 

Kram! 

Tiden bara flyger förbi

Resor, }

Hej Vänner! 

Nu har det gått ett par dagar utan bloggande. Jag skrev ett långt inlägg igår men det försvann, så nu är det bara att skriva om allting igen. 

För två dagar sedan lämnade vi vårat mysiga hotell på Spencer street. Det var riktigt skönt att slippa kånka på våra jätteryggsäckar. De lämnade vi ju hos Mik kvällen innan. 
Så vad skulle vi göra denna dagen? Vi bestämde oss för att besöka Melbourne Aquarium, och det var minsann en bra upplevelse! Bland annat så såg vi en sju meter lång krokodil, King Yarra. 





Vi såg även massa andra varelser. Här följer en liten bildström. 







Ser ni lejonet i fisken??










När vi först gick in på akvariet så sa tjejen i kassan att det tar ungefär en til en och en halv timme att se allting. Vi var där i fyra timmar. Så länge att guiden undrade om han inte kände igen oss några timmar senare. Men det var verkligen mycket att se på! 


När vi kom ut från akvariet var det gassande sol. Man fick gå riktigt långsamt om man inte ville svettas för mycket. Vi la oss ner en stund i en park, på andra sidan kanalen Yarra för att sedan traska vidare och se vad som fanns längre bort. Vi hittade en stor park som var som en slags memorialpark men en stor byggnad och det fanns även mängder med statyer på folk som kämpade i krig. 

Efter ett tag satte vi oss ner i skuggan igen och knaprade på varsin morot. Då ringde Mik och vi begav oss för att möta upp honom. 
Han undrade om vi var sugna på att hänga med på ett couchsurfingmöte på en pub lite längre bort, och det lät som en helt okej idé. Och visst var det det! Det kom massor med folk och alla pratade med alla om exakt allting! Vissa bjöd runt på kannor med öl och andra på lite mat. Vi träffade allt ifrån Melbournebor till en psykolog från Hawaii. Otroligt trevligt! När vi varit där i några timmar så ville Mik och John (som också dök upp) att vi skulle dra vidare. Vi var egentligen lite smått besvikna då man inte alls ville lämna c-surfinggänget. 
Vi skulle ta oss till en klubb där man lärde sig lite latinodans men det var inträde på det stället så vi struntade i det och gick till en pub. Men det var faktiskt riktigt tråkigt. Mest eftersom Mikes kompis var riktigt klängig. 
Tillslut sa vi att vi ville hem så äntligen kunde vi lämna puben. 



Denna natten skulle vi för första gången sova hos Mik. Det är en ganska underlig känsla att nästan bara möta upp någon på stan som sedan låter en sova hemma hos dem. Men vi har fått ett riktigt toppenställe att surfa på. Och Mik är störtskön! 
Vi har ett eget rum så jag och Molly delar en dubbelsäng. Lite skönare än soffa så det är ju pluspoäng! 
Jag trodde knappt jag skulle kunna sova första natten här men det gick ju hur bra som helst. Sov som en liten gris som vanligt! 

När vi vaknade morgonen efter så åt vi en god frukost framför teven innan Mik visade oss runt på ställen i city som vi missat. Vi hittade bland annat ett köpcenter som var byggt runt omkring en gammal fabrik. 


Efter kiket där så gick vi till Melbourne museum där vi lärde oss mycket om urinvånarna. Riktigt tragiska historier men även intressanta. 
Vi passade även på att leka lite på barnens playground. 



En gratisguidning och fyra timmar senare var vi riktigt hungriga. Eftersom magen gapade efter mycket mat så tänkte vi att vi skulle äta något ordentligt. Vi besökte en asiatisk restaurang där halva Kinas befolkning befann sig. 
Det var här jag kom att tänka på mamma. När vi var små så råkade hon tappa i alldeles för mycket tacokrydda i färsen såden knappt gick att äta. Men jag kan säga att i jämförelse med den kycklingenrätten vi fick så var mammas tacos riktigt mild. Detta var första gången jag kände att jag inte ens kunde äta upp maten. Det var så starkt att det slog lock för Mollys öron.  

Hela denna dagen var kantad med promenader hit och dit och egenligen var vi ganska trötta. Men vi drog ut senare på kvällen på en riktigt ordentlig träningsrunda. Skönt! 

Mik hade också tränat så vi gjorde mat ihop på kvällen. Mik är från Kenya så han gjorde en Kenyask maträtt som vi åt med händerna. Extra gott! 
Vi hade en jättemysig kväll. Tror inte man kan hitta en bättre c-surfinghost än honom! 



Vad vi gjorde idag ska jag berätta mer om imorgon när jag orkar skriva mer. Kan hinta om att denna dagen varit en av de allra bästa här nere! Interesting, huh? 



En dag med ärenden

Resor, }

Vet ni vad som är otroligt skrattretande när man är lite för trött? 
En indier som stressar en genom att klicka med sina långa naglar ner på disken när vi försöker få koll på hur kontantkorten till telefonerna funkar. Han var nog även väldigt trött på oss med tanke på hur lång tid det tog för oss med att bestämma oss för vilket kort vi skulle ta. Så trött att han började snacka skit med sin kollega som antagligen också var indisk. Hela situationen blev absurd. 

En annan sak som är lite lustig är när en kille verkar tro att han är en fågel och går omkring dubbelvikt och noppar efter saker på gräsmattan. 


Sådär gick han omkring i säkert tio minuter. 


Vi misslyckades.

Australien förberedelser, Resor, }

Melbourne: The Great Southern Hotel. 23:25 
Sverige: 14:25

Vi är framme i Melbourne!! 

Egentligen kändes lyckan total. Egentligen skulle hela kroppen krylla av endorfiner. 
Men det var inte så. Vi var totalt utpumpade. Halvdöda. 

Vi gick ur planet och skulle igenom tullen. Jag blev faktiskt lite smått nervös eftersom man hört så mycket om att den skulle vara så hård. 
Mannen bakom disken tog mitt pass samt ett deklarationspapper med uppgifter vi fyllde i på planet. Han granskade mitt kort, höll upp det, lade ner det, stämplade och gav mig ett leende. 
Skönt! 



Efter den första tullen kom vi till bagagehämtningen. Jag tycker att oftast när man står vid ett sånt ställe så är ens väskor alltid sist av någon anledning, men våra kom ganska snart efter att bandet börjat rulla. 
När vi drog på oss väskorna var de verkligen hur tunga som helst. Jag började fundera på vad jag gett mig in på, men insåg ganska snart att det var hela min kropp som var så utmattad att allt kändes som bly. 

Tull nummer två. En polis undrade om jag verkligen hade kryssat i rätt angående hur mycket pengar jag hade med mig. "I think so" sa jag. "No" sa han och lät mig gå vidare. Vi fattade ingenting. 
Nästa polis frågade om vi hade massa "soil" på skorna som vi hade på oss eller med oss. Vi vände upp fötterna och konstaterade att de var rena och fina. Sedan sa han: "Have you washed your toes? Haha, just kidding" och så var vi klara! Nemas problemas och inga bekymmer! 

Men vi var fortfarande så trötta att vi knappt orkade le. 

Efter att ha tagit ut lite kontanter köpte vi en bussbiljett och åkte med Skybus in till Southerns station. Där började jag märka av hur häftigt det var att vi verkligen var framme. 
När jag jobbat natt på jobbet i sommar och haft ledig tid, har jag bl.a. "vandrat" runt på google maps på just de ställena jag satte mina fötter på idag. Jag hade liksom varit där förut. Otroligt häftig upplevelse! Jag kunde visa Molly exakt var hotellet låg och var Batman park fanns. 

Vi kunde lämna in våra väskor på hotellet för 2$ var. Vi kunde inte checka in förrän vid tvåtiden så återigen så skulle vi försöka döda tid utan att somna någonstans. 

Innan jag berättar vad vi gjorde så måste jag tala om hur vädret i Melbourne är. 
Det jag hört och läst om vädret här är att man kan få vara med om alla årstider på samma dag och att vädret kan ändrad på bara en kvart. 
Men Melbourne visar sin allra bästa sida mot oss. Solen skiner, jag kavlar upp träningsleggingsen och hoppar i ett linne. Samtidigt är det lite blåsigt så det är alldeles perfekt. Som en riktigt varm svensk sommardag, förutom att man känner att solen tar mycket snabbare på en. 

För att döda tid började vi med att slå oss ner på en bänk i Batman park. En riktigt tråkig park. Mer som en liten gräsmatta. Där satt vi och såg ut över kanalen en stund innan vi senare gick iväg längs den. 



I Melbourne är nästan alla byggnader riktigt snyggt byggda. Till exempel smäller man inte bara upp en bro bara sådär, utan den ska även vara snygg att se på. 




Har ingen bild på den från sidan, men det kanske kommer, vem vet? 

Här var det även dags för tre armhävningar. Vi gör armhävningar varje dag, en mer för varje dag som går. 
Första var på Heathrows flygplats. Gårdagens två var uppe på Victoria Peak. 




Här passade det med dagens tre. 


När vi vandrat runt en stund samt återigen kikat på kartan så insåg vi att det finns en gratis tram, spårvagn, som man kan åka med runt i en cirkel runt den centrala delen. Vi blev positivt överraskade då det även var en röst som hela tiden berättade om byggnaderna och ställena vi åkte förbi. Kul! 

Tröttare än någonsin förr gick vi och köpte lite mat, gick förbi ett wifi-ställe och sedan, äntligen, kunde vi gå och checka in på hotellet. 

Det är här vi misslyckades. 

Vi tog varsin dusch (i vårt badkar, hör du Isabella, vi har badkar!) och sedan skulle vi sova i max tre timmar för att sedan vara vakna i några timmar så vi skulle kunna sova på natten. 

Jag hörde precis när Molly slog på vattnet, sen var jag i drömmarnas värld. Eller nej, jag var ännu djupare bort. Vi vaknade samtidigt båda två och Molly konstaterar att vi misslyckades med våra tre timmar. Vi vaknade kl 20 istället. 
Men äh, det gör inte så mycket. Hela staden verkade ha somnat också så vi är fortfarande kvar på hotellet. 
Vi har haft ett litet träningspass och nu precis ätit upp den andra hälften av maten vi köpte tidigare idag. 

Så nu ligger vi i sängen redo för att försöka sova. Så nu håller vi tummarna för att dygnet är färdigvänt imorgon. 




Annars ska ni veta att jag inte ångrat mig en enda sekund. Detta blir fantastiskt. 


Snart framme!

Australien förberedelser, Resor, }

Måste bara dela med mig av en liten tanke. Störtar flygplanet nu så har jag iallafall nått mitt drömland. Jag befinner mig alltså ovanför Australien nu. 

Jag är så himla glad. Detta är så otroligt spännande! 

Tänkte först berätta lite om flighten. 

Plan nr 1. Från Landvetter till Heathrow. Allt började bra. Det var en del tårar på flygplatsen men så går det när man är en blödig variant av människa. 


Efter att ha sagt hejdå till mamma, Kajsa-Lena, Paulina och Isabella på flygplatsen kom en ordentlig pulshöjare. 
Kvinnan vid incheckningsdisken säger något till Molly som jag inte riktigt kan uppfatta, men jag märker en viss spänd stämning i luften. Hon har precis sagt att Molly visum kommer att gå ut redan sista maj. Mitt skulle gå ut 10 juli. 
Min enda tanke var att vi löser det. Vi går till The Australian Government och förklarar oss så får de lösa det. 
Men sen läste vi i papprena och insåg att kvinnan hade lite fel. Våra visum börjar först gälla när vi satt foten i landet, men vi har ett år på oss sedan vi fixat visumet att ta oss ner till Australien. Pjuh. Äntligen kunde vi lugna oss. 



Första flighten avklarad! Vi kom till Heathrow! London var inga problem. Det var fem timmars väntan (om jag inte minns fel) och de timmarna slog vi ihjäl med lite rundvandring bland shoperna, spelade kort och låg lite hullerombuller på varandra på någon konstig bänk. Sen var vi redo för den längsta flighten. 

Heathrow - Hongkong Airport. 
Det var min längsta flygresa någonsin. Hur gick den? Utan problem! Det som var trögast var väl att det inte gick att sova. Man kanske sov fem minuter hör eller där men det blev aldrig någon ordentlig avslappning. Det kanske även berodde på att jag satt i mitten av mitten. Men äsch, vad gjorde det? Ingenting! Jag är bara glad över att vara iväg! 

När vi närmade oss Hongkong insåg vi att vi hade två val. A) Leta reda på en bänk och sova ikapp några timmar för att hindra eventuell jetlag. B) Skita fullständigt i att vi inte sovit på över 24 timmar och bara leva livet som resenär. 

Valet var enkelt. Här skulle upplevas! 
Det första vi gjorde var att fixa lite Hongkongianska riksdaler. Sedan immigrerade vi. Yep, vi immigrerade! 



Ute i det fria i Hongkong! 
Efter att ha frågat folk hit och dit om hur vi skulle ta oss till något som kallades Victoria Peak så hoppade vi på en buss. Vi plankade tillochmed. Busschauffören gick inte att förstå sig på men vi förstod att sedlar gick tydligen inte att betala med, så han viftade bara bort oss så vi gick och satte oss på övre däck längst fram. 
Kan berätta att både mitt och Mollys lokalsinne försvann nästan direkt då färden var den rörigaste någonsin. Men vi hamnade tydligen vid Hongkong central tillslut. Tydligen. 
Pulsen i stan var verkligen hög! Men det mest påtagliga var värmen. Vi svettades som grisar! Men det fick inte stoppa oss så vi fortsatte irra runt. 

På vår upptäcktsfärd fick vi bl.a. syn på en grupp upptagna damer. 


Sedan hittade vi en jättefin Katedral. Var det St Johns Cathedral? 






Sedan sprang vi på någon som visade oss hur vi skulle ta oss upp till Victoria Peak. En helt otrolig grej verkligen. Ett tåg som gick i brantare backe än Lisebergsbanans första i Göteborg. 





Ser ni lutningen?? 



Väl uppe såg vi en helt otrolig utsikt över staden. Det var disigt, men som tur var så såg man riktigt långt ändå. 

Vi tog oss även en liten promenad/löparrunda i lite djungelaktig miljö. 



Vi tänkte att vi bara skulle springa lite för att få igång benen inför sista flighten, och oj. Vi hamnade i lite småpanik när vi skulle tillbaka. Först gick vi till busshållplatsen. Vi var i riktigt god tid, men någon buss kom aldrig. Efter 40 minuter försökte vi vinka in taxibilar men det var ganska hopplöst. Vi frågade folk om hjälp och de pekade hit och dit men det kändes nästan bara ännu rörigare. Tillslut träffade vi en som visade oss hela vägen fram till den dolda tågstationen där vi fick ta ett Airline Expresståg tillbaka till flygplatsen. Då hade vi sprungit omkring riktigt länge. 

Man hade verkligen en konstig känsla i kroppen då man inte sovit på 30 timmar.  Men huvudsaken var att vi hann uppleva så mycket bara på de timmarna! Vi ångrar det inte för en sekund! 


Uppslängda ben vid gaten. 

Nu sitter vi på sista planet. Molly har haft mer flax med sömnen än mig men jag underhåller mig med lite poddar och detta bloggandet. 
Vi befinner oss just nu nästan exakt i mitten ovanför Australien. Något öster om Alice Springs. Vi har två och en halv timmes flygtid kvar, så nu ska jag försöka koppla av lite igen och evetuellt få ihop några minuters sömn. 

Här har vi the sleeping Molly 




Nähepp, nu tändes lampan? Är det dags för frukost snart kanske. Wellwell, mat är aldrig fel! 

Bloggar förhoppningsvis senare idag igen. 

Tid just nu: Gissar på 4am. 
Tid i Sverige: 20:00 

Kram på er! 

Jag kan inte greppa detta

Australien förberedelser, Resor, Träning, }

Jag kan inte fatta det. Den första Maj i år så bokade Molly och jag våra flygbiljetter. Jag satt hemma i min lägenhet på golvet med Molly i örat och skrek, tjöt och tjoade ikapp med henne som gjorde detsamma uppe i Åre där hon säsongade nu i sommar. 

Vi sa: Tänk, nu har man väntat hela vintern på att sommaren ska ta fart men nu vill man bara att den ska gå över så vi kommer iväg! 

Och nu är vi där! Imorgon, kl 08 på morgonen kommer mamma att hämta mig och vi åker först och hämtar upp Isabella vid bussen för att sedan åka till Landvetter. Där blir det tårar hit och dit, men sen. Sen är det dags. På riktigt. 20 Oktober 2014.  


De senaste dagarna har innehållt lite av varje, och jag tänkte bjuda på en kompott av bilder. 



Jag var nere i Småland och passade mina goa ungar, bl.a. mitt fadderbarn Emelie. (Jonatan på bild) 


Där firade jag yttepytte jul med glögg och pepparkaka. 

Påväg hem ifrån Småland passade jag på att kolla läget hos en av mina favoriter. Kråkan. Jag sov över hos henne på ett folkis i Värnamo. Helt underbart. Hon är underbar. 


Väl hemma kom Christoffer hem och då passade jag på att visa honom och Annika hinderbanan i Borås! Ett uppskattat träningspass! 



Kämpen! 


Psykande snubbeltråd. 


I fredags till lördags var en av de finaste vännerna man kan ha hos mig. Isabella var här och vi gjorde en riktigt god porterstek med hasselbackspotatis. Fruktansvärt gott! Vi drack gott rött till det och hade det verkligen jättemysigt! 

Inte bara hon har varit här och sovit över denna veckan. Paulina, också en av alla mängder med favoritkompisar man kan ha, var här. Det var en hel kväll plus natt med tjejsnack, lite fishshot och nattlig promenad. Såå glad jag har den tösen i min närmsta vänkrets! 


Det var en liten del av det jag gjort det sista. 

Nu ska jag ta och tappa upp vatten i badkaret och för sista gången på länge få ligga där och bara slappna av. Om det nu går... 
Jag är verkligen såå laddad inför resan nu!! 

Kram på er! 

Kommentera gärna, det gör mig så glad! 

Den dryga veckan

Australien förberedelser, Resor, }

Hej allesammans! 
 
Idag är det söndag den 12 Oktober 2014. En hel del har hänt i mitt liv bara på ett par veckor. Det största är väl att jag lämnat min lägenhet för gott. Väldigt skönt att ha gjort det. Det har varit ett bra boende som förstalägenhet, men jag vill inte ha kvar den sen när jag kommer hem från Australien igen. Men nog om det just nu. 
 
Om precis en vecka så kan ni ju bara gissa hur nervös och konstig jag känner mig. Måndagen därefter är det ju dags att dra härifrån. Ifrån Svea rike, fosterlandet. 
Men innan dess så hade jag tänkt att sista veckan skulle bli en lugn en, där jag i lugn och ro kan fundera färdigt på vad som är kvar att ordna innan avfärd. 
Följande vecka kommer nog nästan gå på ett punktligt schema. Allt måste skrivas ner så jag inte missar något. Här är en lista på hur min vecka kommer att se ut. 
 
Måndag - Träffa Molly för att planera, ringa diverse tråkiga telefonsamtal och sedan åka till Isabella och ha en myskväll där med henne och Cassandra och sova över till - 
 
Tisdag - Då jag ska bege mig hemåt igen för att byta om och samla ihop ett gäng och köra hinderbanan en tredje och sista gång (körde i förrgår igen, men med Coffe och Annika.) Efter det ska jag bju det gänget på något att äta. Inte bestämt det än. 
 
Onsdag - Då ska jag förhoppningsvis ha en sista pannkakskväll med Emelie, min förra granne och fina vän! Men innan dess ska jag åka och klippa mig samt ta min andra spruta för Hepatit A och B. Eftersom jag då är alldeles bredvid mitt jobb så smiter jag in där och säger hejdå. 
 
Torsdag - Förhoppningsvis en dag sprängfylld med planering, samt att jag eventuellt åker in till stan och inhandlar eventuella nödvändigheter som ska finnas med i packningen, och även säger hejdå till Klara. En Skypedejt med Annika väntar också, och det ska bli SÅ skönt att få prata med henne igen, för hon vet exakt vad som försiggår i min mage. Och mitt huvud. 
 
Fredag - Då har min syster Antonia sin examensmiddag hemma hos min mamma som för övrigt precis (och äntligen) flyttat ner till mer lokala delar av orten. Dagen innan där är oplanerad än sålänge men kommer säkert fylla sig smockfull ändå. 
 
Lördag - Då ska huset städas och det ska fixas innan resterande familjemedlemmar ur detta hus kommer hem från Malta på måndagskvällen, samt att på - 
 
Söndag - kommer en tjej från Martinique hit som utbyteselev för min lillebrors klass. Så henne ska jag och bror min köra och hämta på flygplatsen och så ska vi försöka få henne att känna sig som hemma här. Spännande! 
 
 
Ni kanske tycker att jag har en del att göra. Och jag kan säga att detta verkligen inte är allt. Följande är en lista på ytterligare saker som måste fixas under veckan. 

• Skriva CV och personligt brev. På engelska då också. 
• Skriva en ordentlig och utförlig (ny) packlista
• PACKA och återigen PACKA. 
• Skriva ett brev till paret på Tasmanien som vi ska till knappa veckan efter vi anlänt.
• Boka boende mellan fredag och måndag, 24-27 oktober.
• Skriva på fullmaktspapper
• Pausa telefonabonnemanget
• Skriva ner viktiga telefonummer, adresser m.m. på ett mail och skicka till mig själv.
• Kopiera passet samt viktiga papper så man har flera kopior ifall något råkar försvinna.
 
 
Det finns mycket mer att skriva och jag ska uppdatera så ofta som möjligt. Kommentera gärna inläggen och ställ frågor om det är något ni funderar över. Det uppskattas! 
 
Hej sålänge! 

En helg i Oslo

Resor, }

I helgen, lördag till söndag, var jag och min fina kör (ja, jag sjunger i kör!) i Oslo. En mysig helg med gratis övernattning på Scandic vilket självklart resulterade i en sprängfylld mage med hotellfrukost. 


Måste tillägga att vi även sjöng ett verk av Karl Jenkins. En sån sak kan man inte hålla undan. 
Adiemus sjöng vi. Den är med i filmen Avatar. Underbart kul att sjunga! 



Pre concert



En halvtaskig GoProbild på MarCantica. 


Underbara Johanna


Innan vi åkte hem från vårt grannland gick vi och kikade på (ja, verkligen PÅ) Operahuset. Fantastiskt vacker byggnad. 


En svajig panoramabild över utsikten från taket. 


Jag tillsammans med Maja-Stina och Martina. 










Bild på kören. Tagen från facebook. 

Käringön 2 september

Resor, }

Cecilia, Antonia och jag har försökt att få in en ny tradition genom att åka till Käringön varje sommar. Det har inte gått så jättebra då vi aldrig hittar datum som passar. Nu var det två år sedan sist men vi kom faktiskt iväg förra veckan! Riktigt trevligt! 

Ute på Käringön är min far uppväxt samt hans förfäder. Vi har inte haft någon jättekoll på alla gamla gubbar och gummor men Cecilia har hittat mängder nu när hon släktforskar så då börjar bitarna falla på plats. 
Pappas kusin Björn bor ute på ön och kan verkligen allt om öns och öbornas historia så dit åker vi för att bl.a ta reda på och lyssna på fler härliga historier. 


Akter däck på färjan med min goa syster!


Tre systrar i rad 
Gisela följde med i år. Kul! 



Tror vi lyssnade på historier i över fyra timmar. 


Vi tittade på mängder av foton. Detta är ett foto på pappa när han var liten. Så söt! 


Efter att vi besökt Björn åt vi lite mat och fikade i solnedgången. Hittade även ett Bombshelter. 





Kroatien 2014

Resor, }

Mitt livs allra första husvagnssemester. 

Förväntade mig att det skulle ta hundra år att bila ner till Punat på Krk men det kändes inte alls så långsamt faktiskt. 

Det var en riktigt go semester med en av mina bästa vänner och hennes föräldrar. Hör följer en riklig bildström. 


Taggade på att åka - oja! 


Morgon i Rostock 


Första vagnövernattningen. Detta i en mysig tysk ort kallad Juditz. 

Öl i Tyskland är väl ett måste. 

Allianz arena


Camping 2 i Österrike. 


Den omtalade Karavankentunneln


När vi äntligen kom fram blev det pissväder. Men som tur var skulle vi stanna där i två veckor. 



Vi bodde riktigt nära havet. Ett staket emellan typ. 



Finaste Bellson. 


Jag och min Amstel


Dagstripp till Rijeka där vi var tvugna att beskåda en fantastisk utsikt


Turistbild




Men som sagt. Första dagarna såg ut mest såhär. 


Maten på kvällarna var väl dagarnas höjdpunkter för ett matvrak som mig. Kött i mängder! 


Fotvård för skojs skull 


Och min älskade GoPro kom till användning


Underbart kul! 




Iskaffet. Sååå gott. 


Största köttallriken jag sett. Jag var i extas. 


Extas var jag även i när jag åkte vattenskidor på en slags angjord bana mitt i havet. Sjukaste! 


Friterad bläckfisk. GOTT! 


Fantastiska kvällar sista veckan. 


Sen var det hemfärd. Fem länder plöjde vi på en dag. Kroatien, Slovenien, Italien, Österrike och Tyskland. Inte så illa pinkat. 


Vi sov fyra timmar någonstans i Tyskland. Sedan åkte vi upp till Danmark och båtade över till Sverige. 

Oförglömlig resa! Vill absolut testa att campa med husvagn fler gånger! 

TACK till familjen Oksa! ❤️

Kålmården

Resor, }



För exakt en vecka sedan befann jag mig på ett hotell i Skavsta. Familjen minus Samuel åkte på tripp destination Kålmården. 

Kan tyvärr inte rekommendera hotellet vi sov på. Det var ett quick-sleep rum vi sov i och det var riktigt varmt därinne och det gick knappt att vädra. Frukosten var inte heller så bra. Det på bilden under var ungefär allt man kunde välja mellan. Menmen, det var en kul tripp ändå! Kålmården väntade! 

Här kommer lite bilder från djurparken








Såå glad över att få gosa med mitt framtidsdjur! 

















One Direction, Friends Arena

Musik, Resor, }

Jag har även varit i sväng i vår Hufvudstad. Det var nog den mest spontana resan jag gjort. 
Sofia smsade och frågade om jag ville hänga med på One Directions konsert på friends arena, och mindre än två dygn senare så stod jag där i vimlet. 

Vi sov över hos min morbror som bor i Nacka. När vi möttes upp fick vi en guidad tur på Finansdepartementet och var på deras lunchterass och såg ut över halva Stockholm 



Tony bjöd oss även på lunch på Slingerbulten i Gamlastan 






Innan konserten var vi runt lite grann. Blev bl.a utskällda av en gubbe som mer eller mindre såg död ut, men han kläckte ur sig att man inte får snacka bakom ryggen på folk. Detta för att vi gick en bit bakom honom på stan. Vi fattade ingenting, flabbade åt honom och gick vidare. 

Vi köpte även lite jordgubbar och fick ner 40:- lådan till 20:- plus två kramar. Haha. 

Sen var det konsert. 





Jag har alltså sett ett av de största banden live. Är inget större fan av dessa killarna, medelmåttigt sådär, men det var riktigt kul att se dom ändå! 

Konsertens sämsta var alla idiotiska fjortisar som skrek så högt att jag knappt hörde så mycket ändå. Förstår inte grejen. Jag var där för musiken, de andra för att se och skrika på ögongodiset. I tid och otid. 

Jag stod bredvid en liten tjej på va 11-12 år som inte såg någonting. Innan jag hade henne på axlarna vill säga. Hade henne där alltsomallt kanske hälften av konserten och det var så underbart kul att göra hennes kväll. Hennes mamma var så glad att hon klappade mig på kinden haha, och tjejen gav mig världens kram efteråt. Kul! 

Tackar Sofia för en riktigt kul helg i Stockholm! Kommer inte glömmas! 



(GoProbild) 

Pirr

Resor, }

Det är 137 dagar kvar.
 
137 dagar som kommer gå så sjukt fort. Men vad är det jag räknar ner till? Jo, jag och Molly ska till Australien. VI SKA TILL AUSTRALIEN!
 
Den 26 februari i år skrev jag i min blogg ett ganska jobbigt inlägg. Det var tunga tider och det enda jag gjorde var att tugga mig sakta genom livet, men det kändes inte som jag kom framåt. Jag hade hamnat på en andra reservplats till SMO-utbildningen och jag fick inget nytt jobb även fast jag sökte hur många som helst kändes det som.
 
 
Inlägget som jag skrev såg ut såhär:
 

Det finns så mycket som jag egentligen skulle vilja göra. Egentligen.

Egentligen vill jag också ut och resa. Egentligen vill jag också gå vilse på ett ställe där jag aldrig varit. Egentligen vill jag också bara lämna Sverige för en lite längre tid. Egentligen.

Men problemet är att jag inte vill göra det ensam.

Jag kan inte uppleva något på egen fot. Jag behöver någon att skratta med.

Saken är att jag egentligen kan, men jag vågar inte, och jag vet inte riktigt vart jag ska. Jag har alltid velat åka till Australien, men det får nog bli senare. Skit också.

 

Inte långt efteråt, nej närmare bestämt den 6 mars vaknade jag upp på morgonen och trodde att det var vilken morgon som helst. Men det var det inte. Här är början på det som händer om 137 dagar.

 

 

Tidigare i vintras hade vi småfunderat lite på att göra en variant av backpacking/tågluff i östra Europa. Dock försvann den planen i takt med att Putin började med sina ideér.

Men så kom detta. Och från den dagen har vi planerat en seriös resa till Australien. Den första maj bokades flygresan. Kvart i åtta på kvällen den 20 oktober i år åker vi från Göteborg till Melbourne. Vi har endast bokat resan dit för att inte känna någon tidspress och för att vi ska kunna ta all den tid vi behöver till att utforska och äventyra i det stora landet down under.

 

Detta är vad vi planerat so far:

● Två nätter på hotell i Melbourne. (Vill bara skryta lite eftersom jag hittade ett hotell för två personer två nätter för 846 kronor. )

● Att uppleva så många äventyr som möjligt

● Ta löparrundor på morgnarna för att inspektera vad dagen kan ha att erbjuda

● Söka jobb (Får vi bra jobb kan vi tänkas stanna och jobba ett tag så vi kan dryga ut reskassan)

● Resa över till Nya Zeeland och besöka Fylke (Jag måste verkligen se på Sagan om Ringer snart. Har aldrig gjort det.)

● Träffa kängurur, koalor, krokodiler, vombats m.fl.

● Tälta mycket

● Bege oss långt ut i outbacken

 

Alltså har vi inte planerat så mycket alls än. Ingen resrutt och inte ens hur mycket pengar vi ska ha med oss. Men på tisdag nästa vecka så ska vi ha en dag full med planering.

 

Allt vi vet är att detta kommer bli en helt sjuk resa.

 
 
 

Ungdomskörsfestivalen 2014 Malmö

Resor, }

I helgen har jag varit på årets Ungdomskörsfestival i Malmö. Riktigt kul men råkade släpa med mig en förkylning hem, vilket inte är så bra. Menmen! 

Här kommer lite bilder. 



Nationella Ungdomskören 



Maja-Stina och jag är redo för festmåltid i Malmö rådhus. 



Det är Hanna och Klara också! 



Enorm kristallampa



Enorma målningar i Landstingssalen



Fantastiskt god mat. 



Jag har även under dessa dagarna kunnat dreggla lite över korsvirkeshusen.. 


En helg i Skåne

Resor, }

Min helg var helt underbar. 

Jag har äntligen fått vara med min hjärtevän (eller ska vi bre på lite och kalla henne gosisen, lilla gumman och pluffsan också?) igen, och när man är med henne räcker det inte med ett oar timmar. Vi behöver MINST en weekend, så det blev det denna gången. 

Vi två tillsammans är två äventyslystna roadtripsälskare som då och då behöver mätta det behovet. 

Vi gav oss i lördags ut på Skånetur! 


Första anhalt var Lund. Vips blev vi turister och gick in i domkyrkan. Häftigt ställe alltså! Så medeltida på något vis. Maffigt! 


Sedan gick vi gata upp och gata ner för att hitta det perfekta fiket. Tillslut hamnade vi på Grafitti Café vilket vi tyckte mycket bra om! 


Sedan kom vi till det bästa. 
Vi åkte till Smygehuk! För alla oss som pluggat Pojken och Tigern i lågstadiet så förstår ni vad vi snackar om. En punkt i bucketlistan som måste prickas av. Sveriges sydligaste punkt. 


Smyga på huk i Smygehuk - done! 
Här var vi i något som kallades bålhög. Jag hittade inget skelett. 


Alldeles i närheten hittade vi världens mysigaste butik! Södraste! En såndäringa plojbutik med massor med saker! 


Ju fler varv man tog desto mer hittade man. 


Jag köpte mig dessa två söta burkar för 70 riksdaler. Nöjd var ordet! 




Så såhär har jag spenderat min helg. Åh. Kajsa-Lena, en sån toppenbrutta! 

Let it happen

Resor, }

En dag med drömmen om framtiden. 



Dröm - Verklighet 


Transtrand

Resor, }

Hej och godmorgon! 
Nu har vi varit i fjällen ett par tre dagar. I söndags var vi i backarna hela dagen, vilket var helt underbart! Jag har inte stått på skidor sedan kanske i sjuan, vilket är 6-7 år sedan, och det var ungefär då som jag lärde mig, men det gick riktigt bra nu ändå! Det satt fortfarande i!
I söndags kväll blev saker och ting lite tråkigare. Jag, som nästan aldrig är sjuk, fick magsjuka. Fy vad besviken jag blev! Jag åkte ingenting igår och ska inte åka idag heller, men jag hoppas jag är tillbaka imorgon igen. För detta är minsann inte kul! 

Här kommer lite bilder från resan upp och även härifrån. Njuuut! 




















Under the sun where we belong

Resor, }

Återigen i Sverige efter en tur bort till Asien och tillbaka. Turkiet närmare bestämt. Ännu närmare bestämt; Kumköy.
 
Här kommer lite bilder. (Längtar tills jag fått skaffat mig en dugligare kamera.)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
En minst sagt spektakulär flygstart.
 
 
Sovande turken. Han satt och skrev på arabiska på hans dator och jag fattade iiingenting. 
 
 
Bleka och rika på lira.
 
 
Middag. Trodde jag skulle bli dötjock på denna resan. Maten var helt okej, men efterrätterna var inte alls aptitretande. Dock sjukligt snyggt upplagt allting!
 
 
 En snygg Isabella!
 
 
 
 
 
 
Underbara kvällar
 
 
 
 
 Med lite fotorundor
 
 
 
 
 

Magnifika solnedgångar
 
 
 
 

Det sjukaste hotellet jag varit inne på. Bodde alltså inte här, men kunde komma in ändå eftersom deras armband nästan såg på pricken likadana ut. Inne där hängde den största takkronan jag någonsin skådat. De hade även ett superfräscht gym samt bowlingbanor och lite annat smått och gott.
 

Poolen vid vårt hotell. Hängde här en hel del kan man väl säga. Badade tyvärr bara i Medelhavet en gång. Kan inte riktigt säga att vi inte hade tid, men det blev liksom bara så. Det var helt okej vid poolen också!
 
Kan även bocka av att jag näckat i Medelhavet!
 
 

Och där borta har vi baren. Har aldrig druckit så mycket öl som jag gjort på denna resan (inga kopiösa mängder). Det är faktiskt gott!
 
 
 
Vill tacka världens bästa Isabella för en helt otrolig resa som är helt oförglömlig! Så mycket skoj på så kort tid, trodde inte det var möjligt!
Kärlek till dej min vän!