musicandlyrix

Tassie

Resor, }

(29 oktober )

Då var vi på Tasmanien! Vilket landskap! 

När vi kom av båten, Spirit of Tasmania, som lade till i Devonport, så var det riktigt strikt på vad man fick ha med sig in på ön. "Penalties applied" stod det, och vi möttes av en man med en "snifferdog". Mannen frågade om vi hade frukt eller annat med oss, och visst hade vi det. Tre bananer, en gigantisk avocado, ett äpple, en apelsin samt jordnötter och lite morötter hade vi. De två sistnänmda var tillslut okej att ta med, men allt annat tryckte vi i oss innan vi fick gå förbi. Så det blev en annorlunda frukost i en slags gångtunnel. 


Vi tog sedan en buss till Launceston där vi möttes av Louise, kvinnan som vi nu bor hos. 
Hon är en helt otrolig människa. Hon är över 60 år och är ute och springer exakt varje dag. Hon är flerfaldig världsmästare i bergslöpning och orientering om jag fattat det hela rätt.   Hon har rest över nästan hela världen och har representerat Australien flera hundra gånger. 

Vi bor i ett jättemysigt hus med utsikt över en del av havet. Här bor även Louises man Bruce och deras tre hundar. 

Det är riktigt gammaldags och vi håller uppe värmen genom att elda i husets kök i en slags eldstad. Så mysigt! 

Man kan säga att Louise och Bruce verkligen är fria själar. De tycker inte om regler utan de gör nästan precis som de vill. 
Dessutom har de en stor hobby som de ägnar stora delar av deras fritid åt. De klättrar upp på bergstoppar och campar gärna längst upp också innan de går vidare nästa dag. Vi får höra många historier om olika äventyr de varit med om. 

Detta skrev jag den 29 oktober mitt på dagen. 

Just nu är det snart natten till den första november och vi har upplevt flera nya saker i vårat gemensamma äventyr. 
Bland annat så har vi sett en del vilda djur. Possums, wallabies och paddymelons! 
Dessa såg vi på ett ställe som de kallar Gorges och det är även där som vi tränar varje morgon. 
Hon är som sagt flerfaldig värdlsmästare i bergslöpning. Hon är 63 år nu men vägrar lägga av, och jag kan säga att jag aldrig träffat en 63-åring med bättre kondis än mig. När vi tränar ihop hamnar jag ganska långt efter och jag känner mig som en säl efter henne. Helt otrolig kvinna! 
Vi springer längs med en flod och det är extremt kuperat. En morgon fortsatte vi lite längre och kämpade upp för mängder med trappor. Det brände verkligen ordentligt i låren! 

Jag hinner inte skriva så mycket mer just nu. Ska även skriva ett kort inlägg om vad som kommer hända i helgen, men får ta det i nästa inlägg. 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: