musicandlyrix

Igår hade vi världens bästa flytdag! Vi hade sagt till Louise och Bruce att vi skulle ner till Hobart och att de kanske kunde skjutsa oss till bussen så det gjorde de. Men egenligen hade vi faktiskt inga planer på att ta den bussen, även fast det var den enda bussen som skulle gå dit igår. Vi hade andra planer. 

Vi knallade in till stan med våra stora backpacks och gick till en affär som säljer macpac-saker. Det är ett märke som har massa friluftsgrejer. 

Vi hade varit där tidigare och då hade de sagt att vi kunde få en bättre deal på tälten om vi ville köpa ett nästa gång vi kom förbi. 

Och vad händer? Vi får FYRTIO procents rabatt på tältet plus att vi får köpa en brännare till gasköket för ett också mycket billigare pris. Vi blev verkligen hur glada som helst! 

När vi sedan gick vidare för att köpa en liten kastrull till köket så hittade vi en men vi tycker att den var lite för dyr. Då ringde Molly upp till macpac-stället igen och frågar vad deras kostar. 

"Vad kostar de som ni tittar på nu? Vi kan sälja den ännu billigare till er. " 

Så då gick vi med "lätta" steg tillbaka och fick ännu en fantastisk deal. 

Allt som allt tjänade vi in ca 2200 kr! Helt otroligt!! 

Våra steg har aldrig känts så lätta efter att ha dealat till sig såna bra grejer! 

Men hur skulle vi nu ta oss till Hobart? 

Det finns ingen buss. Tåg har vi inte ens hört talas om att det skulle gå heller. 

Tummen upp! Ja tummen upp plus ett block med HOBART. Det var inga bekymmer alls! 

Först stannade en bil med en 45-årig kvinna och en 19-årig tjej. Vi åkte med dem till ett roadhouse som låg efter nästan halva vägen till Hobart. Hon sa sedan att det inte skulle vara några problem att ta sig vidare eftersom alla som stannar där ska vidare neråt. 

Vi tog återigen fram blocket, tummen  och även en morot eftersom vi började bli hungriga. Två tuggor senare är liften fixad. Vi åker med en man som stog och tankade bilen. 

Med Radiohead i stereon åkte vi på motorväg i kanske två timmar innan vi blev avsläppta 7 km utanför stan. 

Vi gick några meter fram till en busshållsplats där våra tummar ännu en gång gjorde jobbet. 

En man som var skulptör samt jobbade på MONA, ett museum här i Hobart, var påväg hem och att han skulle åka genom stan. Han sa även att det var riktigt längesedan han plockade upp någon hitchhiker men att han borde göra det oftare med tanke på att han jämt liftade när han var ung. 

Trevligt folk alltihop! Inga bekymmer!

Vi blev avsläppta vid ett backpackerhostel kallat "The frog". Vi var så hungriga så vi tänkte inte ens på att vi kunde tälta i vårat nya tält eller ens kolla vad andra hostel kostade. Så vi bara klampade in och ordnade med allt innan vi hade lite lunch på golvet. 

Efter det så tog vi en trevlig promenad i den nya staden. Vi besökte en mysig bokhandel, inredningsaffärer m.m. 

Sedan unnade vi oss en Quattro Formaggi på ett fint italienskt ställe. Det var vi verkligen värda!