musicandlyrix

Ja, gårdagens kväll blev väl smått kaotisk kan jag tycka.

Det hela började egentligen med att jag satt hemma och slötittade på datorn. "Plonk" så kom det upp lite info från en klasskompis om Londonresan. Läste snabbt igenom det, och i slutet skrev hon "... så glöm inte ha passet i handen och ett leende på läpparna" (något sånt). Tänkte inte mer på det, utan var glad att jag inte var en av de som var tvungna att fixa nytt pass.

 

Så jag tittade bort mot bokhyllan där jag tänkte att det skulle ligga. Det var inte där.

 

Tittade i lådan med alla "viktiga" saker - Det var inte där.

 

Tittade i alla andra lådor - Det var inte där.

 

Tittade igenom hela bokhyllan - Det var inte där.

 

 

Detta upprepade jag kanske 3-4 gånger innan jag ringde min mamma som sa att "Jomen jag såg ju det hemma hos dig igår? Det låg på någon vit slags bänk eller något tror jag." Alltså, det fanns inte någonstans ju.

 

Letade igenom allting några gånger till. Drog t.o.m. fram hela bokhyllan, hurtsen, byrån och letade där bakom, tittade i kylskåpet (mammas idë) och självklart låg det inte någonstans där heller.

 

När jag gick och la mig så tänkte jag att jag iallafall hade en dag imorgon (idag) också. Men så kom jag på det! Jag hade ju hämtat det från där jag bodde innan, och sedan lagt det i en påse som råkade åka med hem till mamma.

 

Det första jag gjorde när jag vaknade var att ringa mamma och be henne bekräfta att det låg där jag trodde. Jajjamänsan. TACK O LOV!

 

 

 

Kände mig som världens virrpanna. Sån är jag faktiskt inte egentligen.. Hoppas jag inte iallafall!