Det lider mot vår och bättre tider!
Alltiallo, Träning, }Sådär!
Nu har jag äntligen lite tid att sitta och slöa. Detta blir inget inlägg som jag funderat över i timmar, utan det blir ett inlägg med bilder från ditt och datt.
Vad har jag då gjort på sistone? Jo, jag har målat min lägenhet! Det har tagit tid, men nu är det äntligen klart! Skulle ju flyttat in, som jag skrev tidigare, men min granne som vräktes skulle tas om hand av polis och grejer först.
Jag har även börjat med träningen igen! Äntligen! Känns grymt bra, men min kondis är verkligen som bortblåst! Men jag ska hämta ikapp den så fort som möjligt förhoppningsvis.
I måndags har jag fotbollsträning och i tisdags sprang jag elljusspåret i grannbyn med två kompisar från laget. Underbart väder och riktigt roligt! Man kände att det tog! Rumpan har varit ömmande hela veckan. Göttans!
Jag har tappat bra mycket form i vinter alltså. Blivit ledsen över att benet inte fungerat som jag har velat och har då mest suttit still. Men nu så är det inga problem, så det är bara att börja om igen! När jag flyttat in i lägenheten ska jag nästan med en gång ner och skaffa ett kort på gymmet!
Denna veckan (eller var det förra?) har studentmössan kommit. Galna bananer vad nära det är nu! Känns skönt när det ena stora arbetet efter det andra lämnas in, och man verkligen känner att stenarna ur ryggsäcken lyfts ur! Men det är klart, lite är det ju kvar ändå.. Men det fixar jag!
Över till idag!
Jag vaknade av att väckarklockan ringde och jag pallrade mig upp och tog bilen ner till kyrkan. Blev helt hippetihopp när jag märkte att det var vår i luften, så jag tog på mig brillorna. Efter kyrkkaffet så gick jag och Annika en promenix, men jag kände att jag ville bara ha mer och mer vår i mig, så jag smsade Hanna som genast tog bilen hit, och vi tog en lång promenad.
Jag vaknade av att väckarklockan ringde och jag pallrade mig upp och tog bilen ner till kyrkan. Blev helt hippetihopp när jag märkte att det var vår i luften, så jag tog på mig brillorna. Efter kyrkkaffet så gick jag och Annika en promenix, men jag kände att jag ville bara ha mer och mer vår i mig, så jag smsade Hanna som genast tog bilen hit, och vi tog en lång promenad.
Som jag skrev på twitter för ett tag sedan:
"Väljer man att gå runt en isfläck är det ett tydligt tecken på att man är påväg mot en riktigt långsam ålderdom. Mer kickar åt folket!"
Jag älskar att ramla. Det låter knas, men det är ju sån jag är.
Jag gick i mitten i en brant som var som en isgata, swish och jag var i backen. Gled en bra bit innan det tog stopp. Tjoho - KUL!!!
Mina rentvättade kläder får än en gång ta sig rundan om tvättmaskinen!
Huvudsaken är att man har kul!
