musicandlyrix

Känslan jag får efter en träning är fantastiskt härlig. Vad är det då som gör det så svårt att komma iväg?

 

Idag regnade det, det var kallt, geggigt, och alla odds var verkligen dåliga. Sedan, när man väl är på träningen då går allting jättebra. Styrkan finns, konditionen är på sin plats och man gillar läget.

 

Det var även två män där idag som pratade om lagets framtid, om ett eventuellt seriespel i Halland nästa år osv. Jag känner att det är jättekul, men samtidigt är det något som får mig så opepp. Jag har ingen aning om vad det är,  men om jag sitter här hemma och tänker på fotboll eller vilken träning som helst så blir jag nästan bara deppig.

 

Jag är sjukt mycket starkare nu. Jag har en helt okej kondition. Jag är bra! Men! Det finns ingen motivation.

 

Tidigare, innan jag la ner mer tid på träningen så fick jag ofta svackor i motivationen, och nu är jag där igen. Precis det jag absolut inte ville!

Men jag får ta och bita ihop. Detta är trots allt bra, och jag borde ta tillvara på varje träningstillfälle jag har.

 

 

Jag är tjej. Det går inte att bli brandman på en dag.