Jag kan med glädje berätta att jag orkade faktiskt ge mig ut och springa, men jag hade verkligen inte viljan, men jag kände mig tvungen. Dessa ständiga komplex. De är inte okej, och även fast jag har många fler positiva tankar när det gäller min kropp nu, så kommer de alltid och går känns det som.

Sen slappade jag loss vid teven. Det blev tv4fakta med händelser från Royal Prince Alfred Hospital i Sydney, och innan dess var det lite från Danmark, Riget. Man blir grymt tagen när det finns folk som har det så grymt mycket jobbigare än en själv. Det var bl.a en tjej som var 15 år som fick cancer i magen, vilket gjorde att av dessa ständiga cellgifter tappade hon sitt långa fina hår. Jag brjade nästan att gråta, för jag blev så tagen! Mina ögon fylldes av tårar när hon lyckades gå 5 meter framåt, man såg hur glad hon blev för stunden, att hon verkligen orkade att ta sig upp på fötter igen.

Sen till slut blev det faktiskt också fotboll. De sista minuterna mellan Spanien och Tyskland. Jag vet inte riktigt varför jag inte har fastnat i detta stora VM. Men jag kan ändå säga att K'Naan's låt är grymt bra!

Nu ska jag fortsätta att knarka musik. Nomnom.